Books › Dollarprinsessan. En gammal violin, 1912 › scan 5
Scan 5
Dollarprinsessan. En gammal violin, 1912
28 lines. Read by computer on 18 September 2026. No printed page number was found. See the scan on archive.org.
1samma kväll, och det var snart teatertid. Följande dag vid femtiden infunno sig Nils Bagge och Ivar Karlson på Hasselbacken. Man visade dem upp i övra våningen, där en vaktmästare under en helig tystnad hjälpte dem av med överklädena och därefter öppnade dörren till ett par salonger. Markiserna åt Djurgården voro till hälften nedfällda och den dalande solen sken med ett helt fyrverkeri av strålar in genom altandörren. Lövet på träden hade redan börjat skifta i olika färger och Katarina kupol stod som en syn i den disiga, blå luften.
3Herr Svenson och fröken Mary kommo de inträdande till mötes. — Han var sig alldeles lik sedan gårdagen med undantag av trådvantarna, men Mary var ännu vackrare utan hatt. Hon var ytterst elegant klädd i en rosafärgad sidenkläning med släp, hade briljanter på bröstet och i öronen och en ros instucken i sitt svarta hår. Hon såg mycket glad och upplivad ut och hälsade på Nils Bagge som på en gammal bekant. — Det var roligt att ni kom! sade hon och drog honom nära balkongdörren. Se, är det inte vackert! hon lade handen på hans arm. Alla dessa färger, allt detta solsken! Har ni målat i dag? Vad har ni målat? Jag kommer med pappa en dag för att se vad ni målar. Är det landskap? Eller målar ni också figurer? — Porträtt? Tänk om ni ville måla mig! Men det ha vi inte tid till. Vi stanna nog bara en vecka till i Stockholm. Pappa har att göra i Petersburg. Jag bryr mig inte ett dyft om att resa till Ryssland, men —! — hon drog på skuldrorna och log.
5Middagen blev serverad och var särdeles utsökt. Vid varje rätt bjöd herr Svenson på en ny sorts vin. Fröken Mary drack inte vin, bara isvatten, men Nils Bagge lät sig överflödet väl smaka. Han drack mycket champagne, blev för varje glas mera munter, skrattade och pratade ogenerat.
7— Ni skulle inte dricka så mycket vin! sade miss Mary och såg på honom med en förnäm blick. Det är inte nyttigt.
9— Men det är gott! svarade han och tömde sitt champagneglas.
11— Måhända, svarade hon. Men människor bli inte trevliga av att dricka så mycket. Det är också en fördel vi ha i Amerika framför er i Europa. De unga männen dricka inte så ohejdat — somliga, ja många, dricka aldrig starka drycker.
13— Än er far! sade Nils och såg på herr Svenson som satt mitt emot honom.
15— Far är inte amerikan, sade miss Mary med en blick på sin far, som Nils inte riktigt kunde förstå. Pappa är en invandrad svensk. — Ochdessutom kan man ju aldrig få sina föräldrar att gå in på ens egna idéer. Pappa får göra, som han vill. — Och lilla herr Svenson gjorde som han ville. Han satt och smuttade stilla på alla de många drickesvaroma, till dess han blev mörkröd i ansiktet.
17Hans små ögon blevo allt mindre och mindre, och han blinkade ouphörligt med dem, och kastade misstänksamma blickar på sällskapet, som om han skulle observera, huruvida man hade något att anmärka på honom. Ivar Karlson, som var en man, som var van vid splendida middagar, åt och drack utan att låta sig det bekomma. Småningom vände sig miss Mary till honom och de två uppehöll konversationen. Efter middagen då kaffe och cigarrer bjödos omkring, satte sig miss Mary ute på balkongen. Nils kom ut till henne, men hon såg inte upp. Hon tycktes alldeles upptagen av att betrakta, vad som försiggick under altanen i trädgården. Plötsligi fäste hon sina mörka ögon på Nils med en blick, som var lika kall som allt isvatten hon druckit.
19— Jag tycker inte om er! sade hon. Jag tycker inte om herrar som ha druckit för mycket.
21Han blev så bestört att han, utan att veta varför, kastade sin cigarr ut över balkongräcket, och satte sig ned på en stol mitt emot henne.— Herre Oud! sade han i en förkrossad ton. Jag skall aldrig göra så mera!
23— Nej, låt mig se det! sade hon i samma kalla ton som förut. Ni vet inte vad det klär er illa. Och för resten, en man som ni — ni har ju talang, pi har er konst! att ni kan finna behag i något så simpelt som att berusa er.
25— Jag är inte full! Nej, det är jag inte! ropade Nils så högt, att ett par människor som sutto under altanen och drucko punsch, lyfte på huvudet och tittade upp.
27— Tyst! Ropa inte så högt! sade miss Mary i dämpad ton. Men tro mig, ni gjorde bäst om ni i tid avhöll er från
The computer misreads some letters and numbers. Where a name matters to you, read the scan.